2021-05-26

Referat av ”Halkar Sverige efter i introduktionen av nya läkemedel”

Nedan följer ett sammandrag av webbinariet ”Halkar Sverige efter i introduktionen av nya läkemedel” som sändes den 21 maj 2021. Se hela sändningen här

1. Introduktion av kommissionens talespersoner
   Maria Arroyo, Public Affairs Janssen
   Mattias Bankel, Head of Nordics Amicus Therapeutics

• Kommissionen för Innovativa Särläkemedel är ett initiativ av åtta forskningsintensiva läkemedelsföretag som arbetar för förbättringar inom vården för personer med mycket sällsynta och livshotande sjukdomstillstånd.
• Läkemedel för sällsynta och mycket sällsynta sjukdomar utvärderas idag på samma sätt som för bredare sjukdomar. Kommissionen anser det uppenbart att den nuvarande modellen leder till en ojämlik tillgång till vård och medicinering för svenska patienter med sällsynta diagnoser.
• Sverige tillsammans med Malta är de enda EU-länder som inte har antagit en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Flera färska studier visar nu att Sverige halkar efter flera av våra nordiska och europeiska grannländer när nya EU-godkända läkemedel ska introduceras. Detta gäller i extra hög grad behandlingar för sällsynta diagnoser.
• Myndigheterna måste bli snabbare med att påbörja sitt utvärderingsarbete, eller införa ett särskilt snabbspår för EU-godkända läkemedel riktade mot små patientgrupper med begränsad budgetpåverkan.
• Kommissionen har med intresse noterat att flera tunga instanser lyft denna problematik. Bland annat Toivo Hensoos läkemedelsutredning, en färsk rapport från Riksrevisionen samt ett policy-paper från SKR.

2. Hur ligger Sverige till gentemot andra europeiska länder?
   Anders Blanck VD LIF

• Anders Blanck presenterar en ny studie från LIF där man undersökt tillgänglighet till nya läkemedel i Sverige. Bland annat baseras LIFs studie på den större W.A.I.T-rapporten från den europeiska branschföreningen EFPIA.
• 6 av 10 nya läkemedel klassificerades som tillgängliga – En majoritet (66%) hade positiva TLV-beslut. 48 (41%) klassificerades som icke-tillgängliga – Drygt hälften (56%) tillhandahölls inte i Sverige.
• LIF skickade även en enkät till sina medlemmar för att analysera bakomliggande anledningar till bristande tillgänglighet bland nya läkemedel. Ofta var låg betalningsvilja och liten patientpopulation anledning till att läkemedlet inte kunde introduceras i Sverige.
• Det tar i snitt åtta månader för ett läkemedel att introduceras i Sverige. Tittar man enbart på särläkemedel ökar snitt-tiden till över 14 månader. Av de 48 läkemedel som inte var tillgängliga, visar studien att 38 bedömdes ha en eller flera unika egenskaper. Många av dessa läkemedel finns även tillgängliga i Danmark, Norge och Finland.
• I Europa ligger Sverige på 10 plats gällande tillgänglighet av alla typer av läkemedel. Inom särläkemedel ligger Sverige på plats 14 (onkologiska särläkemedel) och plats 16 (icke-onkologiska särläkemedel).
• Lif anser att regeringen bör ge TLV i uppdrag att göra årliga sammanställningar av vilka av de läkemedel som analyserats av TLV (inför förmånsansökan eller rekommendation av landstingen) som har betydande effekter utanför hälso- och sjukvården samt utvecklingen av användningen av dessa. Samt att Socialstyrelsen får i uppdrag att göra årliga analyser av jämlik tillgång på läkemedel.

3. Aktuell bild från två sällsynta patientorganisationer
   Johan Moström, Riksförbundet Cystisk Fibros
   Oskar Ahlberg, MPS-föreningen

• Cystisk Fibros är en allvarlig sjukdom som innebär omfattande läkemedelsbehandling och för långsiktig överlevnad ofta lungtransplantation. Även för MPS gäller att man är beroende av olika typer av behandlingar för att överleva. Våra förväntningar på nya läkemedel är därför mycket stora.
• Det har kommit flera nya läkemedel som gått igenom hela utvärderingsprocessen, men där det i Sverige kommit ett negativt besked precis i slutet av processen. Det är speciellt frustrerande när vi ser att dessa behandlingar finns i våra grannländer.
• Ett generellt problem med dagens situation är att det tar alldeles för lång tid för nya behandlingar att bli tillgängliga för våra patienter i Sverige. Det borde finnas fler parallella processer som kan snabba på handläggningen. Vi önskar även mer transparens och insyn i processen eftersom besluten har så stor påverkan på vår livssituation. Modellerna tar heller inte hänsyn till att studierna är mindre och mer osäkra med särläkemedel.
• Detta kan jämföras med hur man behandlar bredare sjukdomar, som ex. långtidscovid, där Regeringen bidragit med miljoner i stöd för att vården ska kunna prova alla möjliga behandlingar – trots att det saknas långa studier och vetenskapliga belägg.

4. Så ska upptaget av precisionsmedicin och ATMP-läkemedel som är rimligt prissatta bli möjligt i Sverige
   Douglas Lundin, chefsekonom TLV
   

• Kostnaden för läkemedel ökar med cirka 6% per år. Det beror på att vi använder patentskyddade läkemedel och att det finns fler och fler innovativa behandlingar för fler sjukdomar.
• Kostnaden för särläkemedel har också ökat i snabb takt. Sällsynta preparat kan kosta upp till 4 miljoner kr per år. Försäljningen av dyra särläkemedel är relativt hög och sett till längre tidshorisonter så blir beloppen väldigt stora. Frågan vi från det offentliga ställer oss är – Hur ska vi ha råd med denna utveckling?
• I Sverige har vi enats om att använda värdebaserad prissättning: Accepterat pris ska inte baseras på utvecklingskostnader utan på patientnytta. Vi kan därför inte ta hänsyn till utvecklingskostnaderna för vissa dyra läkemedel. Branschen har hög lönsamhet – även inom särläkemedel.
• Hälsovinsterna i svensk sjukvård blir mindre – inte större – om vi per automatik inkluderar läkemedel trots att nyttan inte motsvarar behandlingskostnaden.
• Skiljer sig bedömningen i Sverige och andra länder?
  I Danmark har man tagit ett steg mot vårt system genom att öka inslaget av kostnadseffektivitet i bedömningen sedan 1 januari. I Norge finns en gräddfil för vissa små läkemedel.
• Hur ser du på Riksrevisionens rapport?
  Rapporten är skriven på en generell nivå, men vi är bekymrade över situationen och är positiva till regleringar som gör att köpare och säljare kan hitta varandra på ett enklare sätt. Det kanske finns automatiska samband mellan pris och volym.

5. Hur säkerställer vi att svenska patienter får tillgång till bästa möjliga behandlingar?
   Acko Ankarberg-Johansson (KD), ordförande i riksdagens socialutskott
   Lina Nordquist, (L), ledamot i riksdagens socialutskott
   

• Just nu är möjligheten att förändra god – Rapporterna från Riksrevisionen och TLV visar att det går att förändra systemet. Jag är därför mer optimistisk till att vi ska kunna anta en nationell plan för läkemedel. Vi kallar ofta ministrar och generaldirektörer till Socialutskottet men det krävs att Regeringen tillsätter en egen utredning för att vi ska kunna utforma en nationell strategi, säger Acko Ankarberg-Johansson (KD).
• Vi behöver ta ett helhetsgrepp och det måste vara slut på ad-hoc lösningar. Ett viktigt område att prioritera är att säkra klinisk utveckling, forskning, registerhantering och prövning. Nummer två är att staten måste säkra legitimationsutbildningen så att patienter med sällsynta diagnoser får korrekt vård i hela landet. Slutligen behöver finansieringsmodellerna också behöver uppdateras och staten bör ha en större roll – De regionala skillnaderna är för stora, säger Lina Nordquist (L).

6. Slutkommentar från Anders Blanck
   

• Anders Blanck kommenterar att värdebaserad prissättning fortfarande är ledordet för branschen, men att industrin och myndigheterna ofta har olika syn på det medicinska värdet av en behandling – Därför måste modellerna utvecklas.